Maltesiska Festiviter

Malteserna älskar att festa och fira, denna slutsats kan jag göra redan nu efter två veckors visit i detta trevliga land, speciellt under sommaren. Min mäklare berättade att nu under sommaren är det fest varje helg på Malta och under den tiden jag varit här har det nästan varit fest varje dag(!). Antingen är det något helgon som ska firas, en stadsdels jubileum eller annat krimskrams. En dag paraderade en stor massa med präster bärandes en stor avbild av St. Julian med tillhörande paradorkester.

Befolkningen på malta verkar även gilla fyrverkerier och vad passar inte bättre till firande än en ståtlig fyrverkeripjäs, men de här fyrverkerierna skiljer sig från de jag är van med hemifrån. En stor platå ställs mitt ute i hamnen, en liten kille springer fram och laddar en pjäs, tänder på och springer snabbt och ukar sig bakom en container de lastat på platån för att han inte ska sprängas i bitar, några sekunder senare skjuts en tung dynamitliknande pjäs upp ca 100m upp i luften och en liten rökpuff syns. Sekunden efter vibrerar alla fönsterrutor, hundar börjar skälla, billarm sätts igång och du känner av tryckvågen mot din kropp även fast du tror att du står utanför riskzonen. Det är som en satans atombomb som smälls av i luften och ju högre smäll desto mer jublar folket.

Kul, absolut! Problemet är med dessa öronbedövande bomber är att min lägenhet är ganska nära situerad explosionerna och tidpunkten de börjar smälla av dem är antingen för tidigt eller för sent. Efter någon av mina första nätter då vi vart ute vaknade jag av höga explosioner och trodde antingen att det var terrorister som sprängde bilar eller självmordsbombare som var i farten.

Fast hör och häpna, mot kvällen en vanlig vardag började de faktiskt smälla av lite vanliga fyrverkerier med fina färger, men efter att 3 fyrverkeripjäser smällde av på platån och lysande projektiler skjöts mot åskådarna samtidigt som brinnande bitar i vattnet rökfyllde gatorna tappade jag hoppet. Malteser och krut är aldrig ett vinnande koncept.